mybergstedt.blogg.se

Det här avståndet tar kål på mig. Det går inte en minut utan att jag tänker på dig och jag saknar dig hela tiden.. Ibland är det uthållbart men sen finns det stunder det bara brister och jag bara vill ta första bästa flyg ner till dig. Att få känna dina armar runt mig igen och kunna se dig i ögonen, prata med dig, skratta med dig igen.. Usch är det något jag ångrar är det att jag åkte hem så tidigt när jag hade kunnat stannat längre. Att veta att det är drygt 74 dagar som skiljer oss åt är så fruktansvärt men samtidigt ger det mig styrka av att veta att vi kommer vara tillsammans snart igen.

 

Usch det är tuft men det är så skönt att ha bloggen att skriva av sig lite på när det känns som jobbigast, när ingen annan som förstår finns till hands. Idag har jag iaf spenderat min dag med att mesta dels ta mig hem från Närtuna. Morfar hämtar mig hos Josse runt halv ett tiden och vi åker till Märsta. Väl på tåget, 3 minuter innan det ska åka inser jag att min mobil ligger kvar hos Josse så jag får låna en snäll tjejes mobil och ringa mamma (har bara hennes nummer i huvudet) som i sin tur ringer morfar som får vända och åka tillbaka och hämta mig. Jag hämtar mobilen hos Josse + några cider jag också glömde kvar sen åkte jag med morfar hem och träffade min faster som precis bakat matpajer så jag fick i mig lunch också innan dem skjutsade mig tillbaka till Märsta. Efter en halvtimmes väntan både i Märsta och i Älvsjö är jag iaf hemma. Just nu är jag i ett sånt där mood att bara vara för mig själv, inte prata med någon eller vara med någon. Bara jag. Så nu ska jag iaf ta och titta på nya säsongen av True blood, hade väl tänkt ta en PW-runda också men vi får se om jag orkar. Har knappt sovigt något inatt, jag har blivit lite sjuk sen jag kom hem också. Hostat hela natten har jag gjort, har ont i halsen och hade frossa under natten. Man ska ju inte träna när man är sjuk men det skulle kännas så skönt att få göra något och lätta på huvudet lite. Aja vi får se hur det blir.

 

Kram till er så länge och ta vara och uppskatta det ni har!