New begining


Hej kära läsare!
Jag vet att jag egentligen har givit er väldigt lite info om min tillvaro här nere förutom att parta och ligga på stranden.
Visst är det delvis så det har sett ut men det finns massor bakom det också. Därför tänkte jag förklara läget då det börjar kännas som att vi äntligen är på rätt spår.

Så här ligger det till. Sedan 1 april har vi jobbat åt en restaurang, vilket var planerat redan innan vi kom hit.
Vi har alltså vart på stranden för att hitta folk och även ute på klubbarna. 
Men vi har känt länge nu att det inte är hållbart, vi kan inte skaffa oss en trygg vardag här med provision lön, vi går alltså på procent på de bord vi drar in.
Vi har heller inte känt oss bekväma på restaurangen heller och vi ser ingen motivation i någon där. Dessutom bodde vi även hos chefen och några andra och vi fick dela på en bäddsoffa.
I längden håller inte det även fast jag är tacksam för att det tagit emot oss.
Men som sagt här är det djungelns lag som gäller, dvs äta eller ätas.

Tack vare Annika och hennes turkiska tjejkompis har vi nu fått ett ordentligt, seriöst jobb med en fast inkomst varje månad och en lägenhet åt oss. Precis vad vi behöver. För det senaste två månaderna har vi bara lallat runt egentligen och jag tänker inte sticka under stolen med att det har blivit lite för mycket alkohol under den här perioden.
Så för vårt eget bästa och för att på allvar komma in i jobbet ordentligt, som förövrigt är en av Alanyas största läderbutiker, tänker vi försöka hålla oss borta från hamnen ett tag.
Det kommer både bli skönt och jobbigt på samma gång. Skönt för att det börjar bli lite mycket drama eller skit, vad man nu vill kalla det. Det börjar i vilket fall som helst bli väldigt påfrästande. 
Jobbigt kommer det bli för att man har det så socialt där, vänner och så har det blivit till en vana.

Just nu vill jag iaf försöka att fokusera på jobbet och att vi i denna stund väntar på nyckeln till vår lägenhet. Vi hoppas att detta blir bra nu, att det vänder och jag får tankar på annat. 

Nu är ni lite mer medvetna om min situation här i Alanya och från denna dag kommer jag inte behöva hymla om jobb osv, skönt att jag äntligen kan dela med mig av min vardag här på riktigt till er :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0