Ben and Jerry och fitness i ett och samma inlägg
Många idag påverkas av media. Allt från dieter till fitnessinspirationer. Man ska vara den perfekta människan som gymmar minst tre gånger i veckan, inte röker och äter rätt. Man ska ha ett bra jobb och en utbildning.
Jag är en av dem.
Jag sätter höga krav på mig själv. Gymma, äta rätt, helst hålla mig undan från livets goda, får ångest för att jag röker igen. Hoppat av gymnasiet och jobbar på restaurang.
Det absolut sistnämnda är inget jag har ångest över men det andra känner jag press ifrån varje dag.
Jag har den bakgrunden till att börja med sen några år tillbaka men förföljer mig än idag.
Denna Ben and Jerry glass köpte jag idag, med mycket ångest och tankar liggandes i bakhuvudet.
Tankar som "Jaha där sprack ditt 'leva sunda liv'."
Saken är att jag vill inte ha det så, jag vill inte gå runt med dessa tankar. Tankar som har förföljt mig så länge nu men tonats ner till en relativt hanterbar grad. Jag vet att ångesten kommer att fortsätta förfölja mig. Ända tills den dag jag slutar setta sån press på mig själv.
Det är svårt när man flera gånger dagligen kollar Instagram och Facebook. Media över lag.
Och jag vet att jag inte är ensam om att ställa för högra krav på mig själv och sedan få ångesten eller känna sig misslyckad när man bryter mot sina oskrivna regler gentemot sig själv.
När jag kollar på bilden ovan ser jag en fit tjej. Hade detta varit någon annan som jag följer på instagram hade jag tyckt om denna kropp. Tyvärr slits mina tankar itu. Jag ser två sidor av mig själv. Tjejen på bilden och tjejen som framställs i mitt huvud.
Bilden i mitt huvud förvrängs, ger mig en orättvis bild av min kropp. Vissa dagar är det bättre än andra.
Det är resterna av anorexian.
En sjukdom som kan ta flera år att bearbeta och jobba bort.
Fysiskt sätt är det inte svårt, med rätt hjälp och inställning. Det som tar tid och är absolut mest påfrestande och krävande är psyket.
Jag vet.
Jag vill föreställa mig själv som nån hälsoguru. Men frågan är för vilken sak jag gör det?
Innerst inne så vet jag att det är för att dämpa ångesten, slippa den helt. Vilket är fel. För så fort jag känner ett sug för exempelvis en glass och äter det blir det en smäll av ångest och känslan av ett nederlag. Man känner sig dålig.
Det är pressen av den bilden man ställer upp för sig själv. Jag vet att jag sätter för hårda och höga krav på mig själv utifrån min situation.
Det jag vill framföra i det här inlägget är att vi inte borde sätta denna ribba för oss själva. För vad är poängen men med en alldeles för hög ribba som vi inte kommer upp till utan istället tar smällen av det höga fallet påvägen ner?
Det är bara smärtsamt och försätter oss i negativa tankar om oss själva.
Det är himla lätt att säga och tänka detta. Jag vet att det inte är lätt att släppa kraven på sig själv, men det är värt att tänka på i alla fall.
Varför gör jag vissa grejer? För vem gör jag det? Är det här något JAG mår bra utav?
Jag säger inte att man ska släppa kraven helt på sig själv men måste kraven vara så höga?
Detta är en fråga jag kommer börja jobba med, för jag mår inte bra av att falla och känna mig misslyckad gång på gång.
