So much memories


Igår på jobbet plockade pizzabagaren fram dessa godingar!
Sjukt goda baklava som tar mig tillbaka till en sommarkväll i Alanya 2013.

Mycket kan jag säga om denna stad. Mörk baksida, drama, otrohet, hjärtesorg, mindfucking osv. Men den där sommaren 2013 var bara så bra. Jag var ingen då, ingen kände mig förutom de jag jobbade med och de jag träffade på jobbet. Inget skitsnacka, ingen som hade ögonen på mig för att skapa något rykte. Jag var ingen och stack inte ut, förutom att jag dök upp på kvällskvisten och festade med svenskar eller norskar. Visst fanns svartsjuka och nån form av drama men inte alls på samma sätt som det här året.

Som jag har sagt förut, Alanya gav mig mycket men jag är så glad att jag tagit mig ur bubblan och kan fokusera på ett liv och en framtid här!
För tro mig, Alanya är ingen framtid, om man inte är pensionär och väljer att bosätta sig där. Jag har sett baksidan av turkarnas liv där, upplevt det själv. Sol, bad och drinkar kan man få ändå. Fine om man vill åka ner under sommarna, det säger jag inget om, men för guds skull bli inte fast.

Det finns en del som inte håller med mig i detta, men helt ärligt. Vad ska man livnära sig på under vintertiden, allt är inprincip stängt när det är lågsäsongen och med det inga jobb. 
Hade vi snackat om Istanbul eller Ankara, en stor stad överlag hade jag inte sagt nåt om saken för där finns möjligheterna på ett annat sätt.

Okej ny blev inlägget längre och lite off track än det var tänkt men hoppad iaf att ni förstår vad jag vill framföra



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0