mybergstedt.blogg.se

Det är något jag glömt bort för en längre tid. Familj, vänner, tillvaron osv.

Jag hat tagit så mycket förgivet och bara den här veckan har så mycket gått upp för mig.

Både om mig själv och allt runt omkring mig.

Nej allt är kanske inte som det ska vara men jag måste ändå försöka se de positiva också.

Jag jobbar i mellan åt, jag har tak över huvudet, den bästa storebrorn man kan tänka sig, jag har börjat komma min pappa närmre, jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv och andra redan genom halva årets gång. 

Men något som jag insåg nu för några dagar sen när jag pratade med min andra moster. Att jag har skjutit bort andra familjemedlemmar, tagit så mycket förgivet men det vill jag inte göra längre.

Att det ska behöva krisa för att man ska inse vad man "slängt" iväg eller ignorerat.

Det är hemskt egentligen men det är ju just då man inser att man behöver sin familj, även de som inte är dina syskon och föräldrar.

Att få stöd från flera håll, att ha någon mer att prata med, umgås med.

Jag börjar känna att det kanske kan lösa sig allt sammans. Skolan kommer igång nästa månad, jag fyller 19 år och jag ska ta vara på tillvaron, uppskatta mer och inte ta saker förgivet.

Jag ska ordna upp mitt liv men framför allt leva det också!