Denna kontroll..


Något som jag har lite svårt att förstå här nere är varför killarna här sätter en i "friendszonen" och sen fortfarande bryr sig. 

Jag tror det är så här; Så länge de har dig lindad runt sitt finger spelar det ingen roll för det har kontrollen. Men så fort du trotsar och bryter upp blir det en helt annan sak. Då blir det riktigt arga och börjar hatar dig. De har ingen kontroll längre.
Så tänker jag iaf sen om det stämmer vet jag inte säkert.
Men det stör mig att de tror att de både kan äta kakan och behålla den på samma gång!

Som ex med killen jag träffade här och det blev som det blev med. För några kvällar sen åkte han förbi på moppe och jag (inte fullt nykter) skriker faråt helvete på både engelska och turkiska. Inte det smidigaste direkt men så blev det iaf.
Så när jag kom tillbaka till Black Horse igår och gick med Carol till en kompis bord stod han där och höll en låg hand och pekade finger mot mig.

Jag är inte en våldsam person och gillar inte bråk. Och deffenetivt inte med denna person då jag aldrig vågat vara arg eller "våldsam" mot honom då jag har brytt mig om honom för mycket och varit rädd att förlora honom.
Men igår brann jag av när jag såg hur han hälsade på mig och jag gick direkt mot honom, ifråga satte och greppa hans tröja, stötte till honom i bröstet osv  utan att få nån respons förutom att andra försökte sära på oss.

Han sa senare till Carol att han hade gjort så för det jag gjorde för några kvällar sen, han var skit sur och sa en del fula saker.
Visst det var inte rätt av mig att göra det, jag blir inte bättre än honom direkt,  men han har sagt samma sak till mig ett fler tal gånger och även igår var det grova ord.

Det jag vill komma till med detta inlägg är att det säger att de inte vill ha dig men forfarande blir arga när man trotsar dem och bryr sig. 
Tror inte denna människa är känslolös, han känner säkert något annars skulle han inte bry sig och reagera som han gör.
Men som jag har sagt tidigare, jag har givit upp hoppet om honom efter mycket kämpande och har även kommit till insikt att det aldrig skulle funka. Att han inte värd all den smärta han givit mig. Det har gjort det lättare att släppa taget.

Självklart bryr jag mig om honom och kommer alltid göra, han var min första riktiga kärlek och det glömmer man inte eller slutar bryr sig om.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0