Detox


Hallo på er! 
Allt väl? :)

Här är det en konstant berg-och dalbana. Känslor jag inte kan få buckt med och knutar jag inte kan knyta upp.

Idag på förmiddagen åkte jag och mamma in till Farsta för att gå runt och skrota lite. Mest för att jag ska få komma lite på andra tankar.

Helt plötsligt vet jag hur jag ska beskriva känslan att vara ifrån Alanya.
Detox, det känns som en jäkla avgiftning.
Ena sekunden avskyr jag Alanya och i nästa vill jag bara åka tid.
Det är som att avvänja sig från en ohälsosamdiet och måste ha en avhållsamhet.
Eller som att gå på rehab. Att avvänja sig från ett drogmissbruk.

Det låter ju helt sjukt men precis så känns det. Som sagt i 2 års tid har jag varit uppslukad av Alanya och allt där till, vart helt beroende och nu när jag sitter här och bestämt mig för att det inte blir nån Alanya i sommar får jag abstinens!
Jag vet att det är det bästa för mig, till och med mamma som älskar Alanya och åker ner med syskonen i juni säger Nej du borde stanna här. Det är inte det bästa för dig nu.

Det är skit svårt verkligen, jag vill träffa mina vänner där igen, skita i allt och bara vara men vart tar det mig sen. Jo jag hamnar ännu djupare ner och då har jag ändå nått botten redan. Och hur tar jag mig upp då när jag knappt vet hur jag ska ta mig upp nu?

Så för mitt eget bästa måste jag släppa taget om detta Alanya beroende, vara glad för det jag har gjort de här 2 åren och fokusera framåt och kanske till och med åka någon annanstans. Även om det känns lite läskigt ska jag medge.

Är det någon annan där ute som har upplevt så här, antingen av Alanya eller nån annan plats?

Kommentarer
Postat av: Anonym

Känner igen det, har varit i Alanya 4 gånger och är helt jäkla beroende, allting kretsar kring det och man "lever" på alla vänner där nere genom att titta på deras fina bilder av stället, samtidigt vet jag också skitsidan av Alanya som inte många andra turister upplever riktigt. Hur kan man ha så mycket hatkärlek till ett enda ställe och trots all skit vilja åka tillbaka gång på gång igen, vill också bryta mönstret men är nog inte redo för det heller.

Svar: Nej turisterna ser inte baksidan, de hinner inte på 2 veckor. Möjligen med nån kille men det är bara en liten del och det finns så mycket mer bakom turistfasaden.
Man blir nog beroende för att man blir hög i sinnet, om du förstår mig rätt. Du har grym och hög musik som peppar dig. Alkohol som får det på bubblande humör och människor som får dig att skratta och känns dig speciell.
Man glömmer sina problem.
Oh vad det låter härligt när jag skriver det, vill bara vara där nu på en gång.
Men där är grejen, vad händer när verkligheten kommer ikapp. När man är hemma och ruset har lagt sig, när man satsat allt och offrat så mycket här hemma för att glömma bort sig själv? Jo man har inget kvar.
Jag offra tex skolan och jobb för Alanya, jag tig mig inte tid till mina vänner tillräckligt mycket dels för jag inte ville slösa pengar som jag skulle behöva i Alanya. Och jag tappad gnistan att inte direkt anstränga mig här, inte ge något här en ärlig chans för jag visste att jag skulle till Alanya. Det var bara så.
Och som sagt, nu sitter jag här utan en utbildning och inget jobb. Jag har nog mest tur att jag har så fina vänner som fortfarande finns kvar för mig.
Jag såg bara allt så negativt i Sverige men det var ju för att jag inte gjorde något. Jag ville inte spendera för mycket pengar på något och hade mest gett upp ett liv här. Men nu vill jag inget hellre än att komma upp på fötter igen, styra upp mitt liv här och ge det en chans.
My Bergstedt

2014-05-28 @ 17:12:00
Postat av: Anonym

Mycket beror på vart man bor i sverige, du som bor i en större stad där du inte vet allt om alla och tvärt om så kommer det som en chock. Jag kommer från en liten håla, alla känner alla och alla vet allt om alla och gärna innan du själv ens vet om det. Folk här älskar att prata och att krydda. Har du varit med nån en kväll eller bara varit lite för full vet alla det dan därpå och då va du inte bara lite för full utan du va odrägligt full och klängde o hade dig, ju värre det låter ju smaskigare blir det.. Konstigt nog är alanya lugnare, du vet att det snackas men man är van och kan hantera det helt annorlunda. Jag har tyvärr gjort felet med att känna för många, eller fel? Nej, för det finns inget problem med det. Och dem som har problem dem får ha det.
Det handlar om hur man beter sig. Klänga, ligga runder, det skapar DrMA överallt. Så handlar bara om att vara förnuftig. Men alanya är beroende framkallande så är det. Men det får va på ens egna vilkor.
Jag har besökt de flesta länderna och jag kan säga att det jag har funnit i alanya har jag inte hittat nån annan stans. Då har jag varit lång vistare på visa ställen. Så my, känslan för alanya försvinner inte, det är som att neka en förälskelse. Den värmen, det ruset är något som fått dig att må bra. Av andra anledningar så funkade dey inte för dig, men det hade inte fungerarat bättre i ngt annat land heller.. Se till att komma på fötterna och ångra det inte. Bättre att ha testat än att alltid undrar tänk om.
Kör så det ryker gumman

Svar: Ja självklart och det handlar inte om att jag har legat runt osv för det har jag inte gjort. Däremot har jag ju blivit rejält full många gånger men dem där har inte gjort nån big deal av det egentligen, dem är ju likadana liksom.
Men saken bara att det är fel att känna för många är sjukt!
Bars för att gå iväg eller sitter med en kille så drar de slutsatsen att man ligger med varann.
Jag och Carol är väldigt noga med vilka vi låter komma nära och vilka vi väljer att lita på så det var inte så att vi "kände" för många liksom.
Jag ångrar inget jag har gjort, absolut inte och är tacksam för det jag har fått uppleva men just för att jag har så personliga problem med mig själv så blir det tuft i längden att leva där.
Jag tror inte jag kommer kunna hålla mig ifrån Alanya i en allt för lång tid. Bara att jag behöver en paus och kommer på fötter igen så kommer jag kunna åka tillbaka. Och just för att jag ni vet hur allt exakt fungerar så tror jag att det kan bli en annan sak och jag kommer kunna tackla allt på ett annat sätt.
Tack så mycket!
Kram!
My Bergstedt

2014-05-28 @ 19:37:36
Postat av: Lillemor

Ja jag vet tyvärr precis hur det är. Helt sjukt hur beroende man kan bli av staden och livet där även om det är så jäkla mycket som e fel i den lilla byn. Vet inte hur många ggr jag vart där nere och sagt att nej det är sista gången. Men så kommer jag hem och får världens ångest och kan offra vad som helst för att få åka ner.
Helt stört. Fattar inte varför det är så.

Svar: Som sagt har nog med och gör att det är fart och fläkt, ger en ett slags lyckorus och en helt annan miljö.
Så egentligen är det inte så konstigt att man blir beroende men bara det att man kan vara med om så mycket fel också som får en att aldrig vilja komma tillbaka fast man ändå gör det iaf är knäppt.
My Bergstedt

2014-05-29 @ 09:44:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0